från solsken till spöregn på 3 sekunder

 
Alltså, jag är ibland som en tickande bomb. Dagen har varit så bra, och sen helt plötsligt från ingenstans, så blir jag så himla ledsen,sur,arg,trött, ja trött, denna gången blev jag riktigt riktigt trött, och känsloladdad. Jag vill egentligen inte skriva av mig så mycket om just mina egna känslor här i bloggen, men eftersom jag just nu inte orkar prata om det, så får jag helt enkelt skriva om det, det är nyttigt det med antar jag.
 
Jag har ett matteprov på onsdag, och vet ni vad? jag kan INGENTING. Jag är inte ensam om det i klassen, men det hjälper lixom inte, för provet skrivs på onsdag ändå. Har jag ork till att sätta mig och plugga då? nej, för när jag öppnar min mattebok så står allt på grekiska just nu. Och jag vet ärligt inte när den tänkt sig att börja prata svenska med mig igen. 
 
Något sånt litet, kan få mig att ligga och gråta i timmar, vilket jag nu också gjort, känns det bättre då? Ja och nej, eftersom det är bra att få gråta ut ibland. Men det förändrar fortfarande inte faktumet om att jag är lika dum och okunnig som innan jag började gråta. Det suuger. Men alla har dåliga dagar. Det är bara att jag oftast inte alls har många sådana, vilket jag ska vara glad över, men då kommer ju ALLT på samma gång. ALLT. Och jag vet inte hur jag ska hantera det riktigt förutom att gråta. Skolan suger. Jag vill ha sommarlov nu. Jag skulle behöva komma iväg till någon plats själv i några dagar, och bara stirra in i ett tak och lyssna på musik, och gråta precis hur mycket jag vill utan att någon är där och säger till mig att det kommer bli okej. Jag vet redan att det kommer bli okej, men inte just nu ! Så är det bara.
 
Jag är en glad tjej, jag klär inte i sura humör och okontrollerade känslor hit och dit. Det kommer bli bra, men inte ikväll bara. Imorgon är det vardag igen och det är bra, för då händer det lite grejjer. I need things to happen, det är så jag funkar. När jag inte har saker att göra så kommer spöregnet på 3 sekunder, för det är då jag har tid till att sitta och tänka på hur jag faktiskt mår, och då lyckas man ju alltid hitta något som gör än ledsen eller trött. 
 
 




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL/Bloggadress:

Kommentar:



Moa Hollstedt heter jag och är en glad och driven tjej på 18år som bor i en för liten stad i gulliga Värmland. Drömmer om New York, LA, framgång och mycket annat. I denna blogg får ni hänga med mig genom min vardag och mina intressen, så som mode, träning, fotografi och andra roliga saker!